Min stora passion
Det finns två saker i livet som får mig att bli lyckligare än andra. Och nej, Micke, vad du än tror så är sex inte med på topp två. Det är nämligen musik och shopping som får mitt hjärta att slå lite snabbare, och spinning förstås...
Musiken tar vi en annan gång.
Den som säger att det inte går att shoppa sig lycklig är, enligt min mening, oförmögen att älska. Kärleken till ett par skor, en väska eller bara en simpel tröja kan bli så stark att man dagen före lön bara måste ringa sparkontot och fråga om man får låna en slant. Mitt sparkonto är väldigt schysst och lånar allt som oftast ut pengarna utan större knorrningar.
Shoppingångest är också något som jag verkar vara oförmögen att känna (fusk är ett annat. Har aldrig fattat att man är en dålig människa om man fuskar. Fusk är kreativt och smart. Den som gör minst men kommer längst är väl den bästa eller? Förutom dopning då såklart, men det tar vi också en annan gång).
Nej, man måste stå sitt kast fastän alla shoppingturer inte resulterar i bra inköp. Däremot blir jag lika lycklig att köpa en bra hudlotion på apoteket som ett par nya jeans som planerats i veckor.
Det fungerar för mig, precis som för alla andra, inte att shoppa under press. Det är spontaninköpen som helt klart är de bästa. Som i torsdags när jag och D av en slump råkade slinka in i en av Göteborgs bästa klädaffärer och jag hittar mina drömmars stövlar. Helt perfekta inte för hög klack, (ser ut som en dålig transvestit i klack) men inte heller för låg i en perfekt rödbrun nyans.
Allt adrenalin i kroppen rusade upp i min hjärna, hjärtat bröjade slå frenetiskt och jag nästan hyperventilerade medan jag provade de underbara skorna. De satt perfekt. Som duktig spontanshoppare tar man alltid reda på priset först, så att man inte står där med fötterna i stövlarna, nyförälskad och får panik och springer ut från butiken utan att betala.
-Halva priset ,hörde jag från min inre elaka röst, det är halva priset.
-Men det är en vecka till lön och du har precis kommit från frisören, något du haft ångest för hela veckan, sa den goda inom mig.
(Alla uppmärksamma läsare förstår alltså att det åligger en stor skillnad mellan att shoppa och att behöva spendera pengar på nödvändiga saker. Tex toapapper, tandkräm och diskmedel hör till tråkiga saker och är således ett helvete att behöva lägga pengar på, även hårklippning är med på den listan fastän det är roligt med ny frisyr.)
-Det är fortfarande halva priset och du har letat efter stövlar jättelänge, sa den elaka rösten.
- Jovisst är det halva priset men för i helvete kolla vad de kostade innan, det är fortfarande inte billigt, replikerade den goda rösten.
Då hände det som brukar hända den elaka rösten tog helt enkelt och strypte den goda och jag gick glad i hågen ut från butiken med ett par nya stövlar inbäddade i en snygg kartong raka vägen till Ellekväll på Topshop...
Det var inget mer med det //S
Ps. älskade inte stövlarna fullt så mycket under den 45 minuter långa session det tog att få av dem från fötterna inatt, men man glömmer ju så lätt! Ds
Musiken tar vi en annan gång.
Den som säger att det inte går att shoppa sig lycklig är, enligt min mening, oförmögen att älska. Kärleken till ett par skor, en väska eller bara en simpel tröja kan bli så stark att man dagen före lön bara måste ringa sparkontot och fråga om man får låna en slant. Mitt sparkonto är väldigt schysst och lånar allt som oftast ut pengarna utan större knorrningar.
Shoppingångest är också något som jag verkar vara oförmögen att känna (fusk är ett annat. Har aldrig fattat att man är en dålig människa om man fuskar. Fusk är kreativt och smart. Den som gör minst men kommer längst är väl den bästa eller? Förutom dopning då såklart, men det tar vi också en annan gång).
Nej, man måste stå sitt kast fastän alla shoppingturer inte resulterar i bra inköp. Däremot blir jag lika lycklig att köpa en bra hudlotion på apoteket som ett par nya jeans som planerats i veckor.
Det fungerar för mig, precis som för alla andra, inte att shoppa under press. Det är spontaninköpen som helt klart är de bästa. Som i torsdags när jag och D av en slump råkade slinka in i en av Göteborgs bästa klädaffärer och jag hittar mina drömmars stövlar. Helt perfekta inte för hög klack, (ser ut som en dålig transvestit i klack) men inte heller för låg i en perfekt rödbrun nyans.
Allt adrenalin i kroppen rusade upp i min hjärna, hjärtat bröjade slå frenetiskt och jag nästan hyperventilerade medan jag provade de underbara skorna. De satt perfekt. Som duktig spontanshoppare tar man alltid reda på priset först, så att man inte står där med fötterna i stövlarna, nyförälskad och får panik och springer ut från butiken utan att betala.
-Halva priset ,hörde jag från min inre elaka röst, det är halva priset.
-Men det är en vecka till lön och du har precis kommit från frisören, något du haft ångest för hela veckan, sa den goda inom mig.
(Alla uppmärksamma läsare förstår alltså att det åligger en stor skillnad mellan att shoppa och att behöva spendera pengar på nödvändiga saker. Tex toapapper, tandkräm och diskmedel hör till tråkiga saker och är således ett helvete att behöva lägga pengar på, även hårklippning är med på den listan fastän det är roligt med ny frisyr.)
-Det är fortfarande halva priset och du har letat efter stövlar jättelänge, sa den elaka rösten.
- Jovisst är det halva priset men för i helvete kolla vad de kostade innan, det är fortfarande inte billigt, replikerade den goda rösten.
Då hände det som brukar hända den elaka rösten tog helt enkelt och strypte den goda och jag gick glad i hågen ut från butiken med ett par nya stövlar inbäddade i en snygg kartong raka vägen till Ellekväll på Topshop...
Det var inget mer med det //S
Ps. älskade inte stövlarna fullt så mycket under den 45 minuter långa session det tog att få av dem från fötterna inatt, men man glömmer ju så lätt! Ds
1 Comments:
At 4:15 fm, Anonym said…
Once you try black, you never go back du kommer att slänga visakortet Stein
Skicka en kommentar
<< Home