Jag lyssnar, därför finns jag
För ett kort tag sedan trodde jag att depressionen hade tagit mig igen. Jag kunde inte se något ljus alls i tunneln som blev allt längre och trängre för varje minut. Men så vände det igen, som det alltid brukar göra nuförtiden, efter inte allt för lång tid. Vändningen kom en fredag när jag fått nog och gått en halvtimme tidigare från jobbet pga huvudvärk eller något helt annat. Jag promenerade mot ett mål där jag alltid kan slappna av och vara mig själv i goda vänners lag, och framför allt god mat, lyssnades på p3 som alltid när jag traskar omkring i stan. Plötsligt spelas the Hives Walk idiot, walk, ingen favoritlåt, men ändå i den sekunden, visste jag att nu är det över, jag är frisk, jag kommer inte att dras ner i några djupa, mörka hål den här gången heller. Hjärtat började bulta. Först lite snabbare för att i mitten av låten nästan bulta hål i bröstet. Förälskelsen var så stark och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Det blev ett simpelt sms till J om livet och kärleken till musiken och vad den gör med oss.
Det är facinerande hur den kraft som är musik kan påverka, inte bara humöret för stunden, utan även livet i stort. med handen på hjärtat, hur många har inte planerat musiken till sin begravning? Jag har gjort det. Okej, att jag har reviderat ett par låtar under årets lopp men summan av kardemumman återstår. Gillar du psalmer framför kent och Radiohead så är min begravning ingenting för dig.
Vissa låtar är så förknippade med platser, händelser och personer att det helt enkelt inte går att lyssna på dem utan att återfå samma känsla. Eller så går det inte att lyssna på dem alls längre. Känslan är helt enkelt borta.
De senaste dagarna har jag fått en massa musik skickat till mig. Med den en helt ny värld, eller faktiskt många nya världar. Det finns så mycket musik så jag blir helt matt när jag tänker på att jag aldrig ens kommer att höra en tiondel av allt jag skulle vilja upptäcka.
Går omkring och är helt förälskad och det enda jag kan tänka på är när jag ska få höra de här underbara låtarna igen.
Ett tips till alla som, liksom jag, inte orkar botanisera i musikdjungeln själv. Skaffa en musiknördkompis som kan skicka bra låtar till dig. Be även kompisen berätta vilket album du ska börja att lyssna på, det som bäst representerar gruppen. Då slipper du även det problemet.
Nu ska jag fortsätta lyssna, och lyssna // S
Det är facinerande hur den kraft som är musik kan påverka, inte bara humöret för stunden, utan även livet i stort. med handen på hjärtat, hur många har inte planerat musiken till sin begravning? Jag har gjort det. Okej, att jag har reviderat ett par låtar under årets lopp men summan av kardemumman återstår. Gillar du psalmer framför kent och Radiohead så är min begravning ingenting för dig.
Vissa låtar är så förknippade med platser, händelser och personer att det helt enkelt inte går att lyssna på dem utan att återfå samma känsla. Eller så går det inte att lyssna på dem alls längre. Känslan är helt enkelt borta.
De senaste dagarna har jag fått en massa musik skickat till mig. Med den en helt ny värld, eller faktiskt många nya världar. Det finns så mycket musik så jag blir helt matt när jag tänker på att jag aldrig ens kommer att höra en tiondel av allt jag skulle vilja upptäcka.
Går omkring och är helt förälskad och det enda jag kan tänka på är när jag ska få höra de här underbara låtarna igen.
Ett tips till alla som, liksom jag, inte orkar botanisera i musikdjungeln själv. Skaffa en musiknördkompis som kan skicka bra låtar till dig. Be även kompisen berätta vilket album du ska börja att lyssna på, det som bäst representerar gruppen. Då slipper du även det problemet.
Nu ska jag fortsätta lyssna, och lyssna // S
2 Comments:
At 12:17 fm, stein unt jean said…
starfish!
aj lööööv u!
At 3:12 fm, oscar said…
musiktips var det ja, kolla Kverulanten
Han kanske tipsar om nåt som kan falla damerna i smaken.
Skicka en kommentar
<< Home